Utrustning
Skridskor:
I dag är skridskor med ”lös häl”, där pjäxan endast sitter fast i bindningen framme i tån, det vanligaste – både i butik och på isen. Bindningarna är likadana som de som används på längdskidor. Två typer dominerar – turbindning och skatebindning. Skridskons bindning styr valet av pjäxa.
Tidigare var det vanligt att även hälen satt fast på skridskon. Dessa skridskor ser man inte så ofta i butikerna längre, men de går lätt att hitta begagnade. Köper du second hand kan det vara klokt att samtidigt skaffa passande pjäxor, om du inte redan har det.
Det finn även skridskor som har bindningar med ”pumpspännen” som du kan använda till vanliga vandringskängor. Dessa skridskor blir ofta bökigare att ta av och på än de andra alternativen och kan upplevas mindre stabila, beroende på den känga du har.
Pjäxor:
De pjäxor du väljer bör vara stadiga, inte minst i sidled, ha ett bra hälgrepp och samtidigt utrymme framme vid tårna. Dessutom bör de tåla vatten, så du håller fötterna torra. Pjäxor för turbindning är oftast i läder, varmare och tyngre än skatingpjäxor, som är lättare då de huvudsakligen är gjorda i plast, och som håller din fot i ett stabilt grepp. De har en hård sula som kan vara halare att gå på än sulan på en turpjäxa.
Ryggsäck:
Det viktigaste din ryggsäck innehåller är ditt kompletta klädombyte, vattentätt packat. Där ska finns allt från underkläder till vantar och mössa (det enda du inte har dubbelt av är pjäxor, täta påsar att dra över sockorna håller fukten borta). Förutom det uppenbara, att ha torra kläder till hands om du har plurrat, fungerar även ombytet som flytkropp i din ryggsäck – tillsammans blir de din flytväst. Det här är en livsviktig funktion, så packa allt i en kraftig, vattentät packpåse med rullstängning, och inte i vanliga plastkassar som lätt går sönder.
Du bör också få plats med en jacka eller annat som värmer under rasten, en termos, något att äta och tillräckligt med vätska att dricka under turen. Rymmer ryggsäcken allt detta är den tillräckligt stor, troligen runt 30–40 liter. Har du en större ryggsäck, dra åt remmar så packpåsen med det vattentäta ombytet hålls på plats och inte flyter upp i toppen av ryggsäcken, som annars kan trycker fram ditt huvud om du hamnar i vattnet.
Ryggsäcken ska vara utrustad med ett midjebälte och även en grenrem som hindrar ryggsäcken från att glida upp om du plurrar, och som håller dig högt flytande i vaken. Det ska även finnas en ytterficka eller liknade där du kan placera livlinan utan att den behöver spännas fast. Med hjälp av linans förlängningsband ska du kunna få fram linan utan att ta av ryggsäcken.
Isdubbar med visselpipa:
Isdubbarna ska placeras högt upp under hakan så att du lätt kan komma åt dem utan att behöva stoppa ned händerna under vattnet om du har plurrat. Dessutom minskar risken att du skadar dig på dem om du faller på isen. Visselpipan använder du för att kalla på uppmärksamhet. Har du visselpipan hängande på isdubbarna är den alltid nära till hands.
Ispik:
Ispiken är i första hand till för att bedöma isen framför dig – inte för att kunna staka för att få upp farten. Med träning kommer du, med några slag av piken, att kunna bedöma isen framför dig, både vad gäller tjocklek och kvalitet.
Pikar finns i flera modeller och med olika spetsar. Vilken spets piken har är av mindre betydelse, viktigast är att du lär känna din egen pik. En dubbelpik, det vill säga två pikar som fästs ihop under åkning och separeras vid pikning, är att föredra. Då kan du även få stöd när du kliver över en råk, minska risken att falla på ojämn is och hjälp att ta dig framåt i motvind.
Livlina:
Livlinan är en viktig del av säkerhetsutrustningen. Skaffa en livlina som är anpassad för skridskoåkning, då vet du att du får en lina som flyter, som är tillräckligt lång, och som inte stelnar i kyla.
Linan i sin påse ska sättas på ryggsäcken på ett sådant sätt att den kan tas fram utan att ryggsäcken tas av (ex. i en öppen ytterficka på ryggsäcken). Montera ett förlängningsband på linans handtag, och fäst det sedan i ryggsäcken. Då kan du ta fram och kasta linan både från isen och i vattnet utan att ta av dig ryggsäcken. Förlängningsbandet ska även vara försedd med en karbinhake, för att underlätta vid räddning.
I handeln finns färdiga paket med förlängningsband, karbinhake och grenrem att köpa. De fästs oftast i ryggsäckens midjebälte, men andra lösningar förekommer. Hör med din skridskoförening vad de rekommenderar.
Skydd:
Hjälm är i dag vanligt bland skridskoåkare, och då oftast en cykelhjälm som är både lätt och välventilerad. Dessutom hindrar den inte ljudet från isen. Andra hjälmtyper förekommer också.
Knäskydd är bra, dels om du faller på isen, men även som skydd mot kyla och väta när du hjälper kompisen på med skridskorna och vid liknande tillfällen.
Mobiltelefon:
En mobiltelefon, i vattentätt fodral, är en stor fördel att ha med på isen. Inte minst för att kunna skicka isobservationer på plats. Dessutom som navigeringshjälp och kamera. Men kanske ännu viktigare, för att kunna påkalla hjälp vid en nödsituation. Kylan får mobilbatterierna att snabbare ta slut, så en powerbank och rätt laddkabel är en fördel att ha med. Viktigt att tänka på är att ha mobiltelefonen lätt tillgänglig – den ska kunna nås utan att ryggsäcken tas av, om du behöver larma vid en allvarlig situation.
Kläder:
Det behövs inga speciella kläder för att åka långfärdsskridskor. Men det är en fysisk aktivitet så att klä sig lager-på-lager är bäst, då kan klädseln lätt anpassas utifrån hur ansträngande turen är. Bomull drar åt sig fukt, så ull eller syntet närmast kroppen är att föredra. En tjockare jacka, förvarad i ryggsäcken under tur, ser till att du håller värmen under rasten. På händerna ska du alltid ha handskar eller vantar, då skyddar du händerna vid ett eventuellt fall.